"om man bygger djupare emotionella band blir det svårare att bråka"

men det går ändå. Det är så underligt hur ens egen förälder bara struntar i en så fort den har annat att tänka på eller trevigare saker att göra. men å andra sidan vad kan vara trevligare än ens egna barn!?!? Ja ja jag har i alla fall gjort klart för föräldern att jag inte vill ha någonting som kommer ifrån deras håll...det finns så många olika anledningar till varför jag inte vill det några av de är:

• Bryr sig inte om det som händer i vårat (mitt & min sambos liv)
• Bryr sig inte om min hälsa (depressionen)
• Bryr sig inte om någonting som har med sina biologiska barn att göra.

Nu blev det ett tråkigt inlägg idag igen men så är det när det hela tiden händer saker som man behöver få ur sig saker å ting som händer, detta är ju mitt sätt att få ur mig saker och det fungerar och det kan ju vara skönt för min sambo att ha en "glad" sambo någon gång då och då. Jag tycker att det är tragiskt att den inte kan se att vi barn faktiskt bryr oss jag menar vi gjorde allt som stog i vår makt för att få reda på förälderns allvarliga sjukdom, INGEN svarade oss på något sätt. Sambon till föräldern svarade bara tyket och fånigt att jag inte varit en god dotter nog för att få veta sjukdomen. Men gå ut med det på facebook går jävligt bra det, men vi får inget veta trots dirket kontakt utan det svaras bara orkar inte eller vill inte. Nähä men kom inte å säg att man inte bryr sig om hälsan sen... Vi gjorde det men de accepterades inte. Ja skit sak samma det är bara att inse att man inte finns längre.... Men en sak ska man ha jävligt klart för sig vi klarar oss bra ändå det tar bara längre tid för oss att hitta en strategi att klara oss men vi gör det var så säker!

att det finns människor som får barn och sedan bara för att man separerar från barnens mamma så skiter man i sina barn. Inte ens ett litet sms när man fyller år skickas....åh sen tror man att det handlar om pengar,,,, Nej Charlotte det handlar inte om pengar det handlar om att man vill ha ett grattis sms av sin far när man fyller, det är klart att man blir ledsen/arg när man läser din blogg för att se vad dina barn får av dig och pappa i konfirmationspresent, när man själv inte ens får ett jävla sms! Bara för att man inte har kontakt just nu innebär inte det att man inte innerst inne bryr sig om den personen för du ska veta att vi har känslor vi med!.... du vet ju sjäv hur det är att inte komma överens med människor.
Då vet ju jag vad jag har att vänta eller snarare vad jag inte ska vänta på när jag fyller... och fyi om du/han/ni har tänkt att skicka ett till mig vill jag inget ha....får inte min syster ett vill definitivt jag inget ha! Här kommer ett passande ordspråk till mitt inlägg.

En far kan vända ryggen åt sitt barn, bröder och systrar kan bli bittra fiender, män kan överge sina fruar, fruar sina män. Men en mors kärlek överlever allt.

Om man bjuder in till fest och har satt ett osa(om svar anhålles) datum och man får till svar varför måste ni veta så tidigt, vi vill inte svara med risk för att såra om något kommer emellan..........va? Är man bjuden på fest så är man väl bjuden på just den festen då får man väl hålla sig till det med eller hur gör ni, svarar ni så sent ni kan ifall annat dyker upp eller tackar ni ja och sen går på den festen? För ni ska veta att få ett sådant svar som jag fick kändes inge kul alls, jahopp så så uppskattad är man alltså att man inte kan svara ifall annat dyker upp. Tack för den! Jag anser att om man har fått inbjudan så svarar man om man kan eller inte sen får man gå på det allt annat är sårande för den som har festen. Va fan här anstränger man sig och sen får man se vad som dyker upp??? Är det ett godtagbart svar? Vad tycker ni, ska vi som värdar bara invänta och se om vår fest är något och ha eller hur ska man göra?? 

Ansvarstagande är något som man får höra från sina föräldrar nästan varje dag som liten/ung, man ska lära sig ta ansvar i hemmet såväl utanför hemmet, man ska visa andra respekt och har ett ansvar gentemot dom och visa de att man kan bli litad på och man kan anförtro saker till de man känner. En dag förändras allt och tankarna startas och nya bildas. Varför ska man som barn visa ansvar/respekt till andra när inte ens föräldrarna/föräldern gör det. Detta visar sig naturligtvis inte när man är liten och ska göra som föräldrarna utan detta är något som visar sig när man fått flytta hemifrån och chansen att bilda sig eget liv, samt att man fått lite distans till föräldrarna/föräldern. Detta är ju inte att leva som man lär ut och man har också ett annat ansvar som förälder det är ju att man ska vara bra förebidler till sina barn, men om man som vuxen upptäcker att så inte är fallet. Ska man kunna lite på denne/dessa igen? Självklart tänker jag bibehålla mitt ansvar gentemot de handlingar jag tar varför kan inte andra vuxna männiksor göra så då med, speciellt när de har barn i hemmet som ser och hör hur man gör, är det inte vår plikt att vara bra förebilder för dessa då, och visa de att man visst kan visa respekt och ta ansvar. Nog om detta nu ska jag ta och flytta min bakdel från datorstolen och göra nytta hemma. Tyck gärna till! Vi får väl se om just er kommentar publiceras.

Åh herregud vad jag längtar till sommaren och ledighet just nu! Det är mycket som händer och jag hanterar inte det så som jag borde utan tankarna flyger runt, runt i skallen på mig. Förbereder inför morgondagen den stora "hälsomattedagen" med min härliga klass för denna gången ska vi ju få in hälsoperspektivet... sist gång hade jag sagotema men det fungerar inte riktigt med detta tema. Men nästa vecka är det mycket ledighet och sen väntar sommaren runt hörnet. Plus att till helgen väntar ett efterlängtat besök till färgelanda :-) ska bli så roligt, att dels få lämna all skit som händer här men framför allt för att träffa alla mina nära & kära igen, blir garanterat ett besök på mina morföräldrars grav också. Det är min helg det! Ja på fredag ska jag ju baka fikabrödet inför besöket i färgelanda.. hihi mamma vet redan vad det blir..är ju så spänd så jag kan inte hålla inne med något... jo hur ett av korten ser ut det vet hon inget om, vi ska ju dessutom passa på att fira mors dag med :-) Vi blir ju skjutsade hem på kvällen pga svårigheterna med busstrafiken, det ska ju inte behvöa ta 3 timmar hem från färgelanda till vänersborg en resa som i normala fall inte tar mer än ca 35 minuter.. men men vi kommer ju hem i alla fall. Nu ska jag försöka ta mig i kragen och göra något av dagen medan jag har energin nog att bestämma mig för det... Nu kör vi mot slutspurten innan semestern!!!!

Mitt liv just nu går i   Allt händer ta mig tusan på en enda gång, Full rulle på praktiken, den lilla fritid man har spenderas på mindre roliga sätt men så är det ibland, livet tar oväntade svängningar och så må det vara, det är bara att göra det bästa av situationen som möjligt men det är inte alltid lätt när man inte får pga regler på stället. (nej det handlar inte om er lotten, allt gör inte det) Det är bara bita ihop och försöka ändå, nu ska dessutom sambon jobba över till 22 onsdag, torsdag *suck* mitt mentala jag gillar inte detta alls. Men så är det ibland när man har massa projekt på gång. Det är då helgerna är jävligt bra att ha! Men jag kan inte planera allt som händer men just nu behvöver jag det för att kunna överleva så att säga, när man mår som jag gör så behöver man extrem planering, men det finns en liten detlaj som betyder mer, det är att planerna hålls så som man har planerat de annars rasar allt samman. Men är det jobb så är det! Vi har ju snart semester. Det händer allt för mycket i livet just nu folk som är sura och sjukdomar som blossar upp osv. Jag står här utdömd och hjälplös, kan ingenting göra förutom att bestämma mig för vem man pratar med vad om. Som jag gör just nu fungerar för tillfället men frågan är om det är en hållbar lösning, men det får framtiden utvisa! Orkar inte att inte få känna det jag faktiskt känner,,nej då är man löjlig! Ha! ja ja lämna det balomflutna framför dig eller hur var de nu han sa?!?Positivt är att jag kanske kan komma till trollhättan imorgon för att besöka en liten konsert men det märker vi imorgon, men det var just det här med nya ändringar och planer men det blir nog bra till slut... jag hatar kort varsel och ändringar,, det verkar vara ett återkommande tema i livet just nu, fattar inte att folk inte kan hålla sig till sagda planer/överenskommelser.... men men det tar bara energi från en som hade behövts läggas på annat... Nu blickar vi halvomhalvt framåt... just nu är det middagen och att ha en mysig kväll som gäller...Orkar snart inte mer! Leva kommer ja ju göra men det kan ju vara jobbigt!

/ME