Jag är lyckligare än vad jag någonsin varit men ändå inte hel som människa. Just nu tror jag att det beror på två saker.. dels att jag inte har en förlovningsring men också finns det en saknad i mitt liv som inte går att ta på den bara existerar där. Jag har heller ingen som helst möjlighet att kontakta den/det jag saknar....synd men så är det. Tänk att ett barn ska behöva sakna en förälder för att den inte finns där, eller inte ställer upp. Det är sjukt att jag dessutom hör ifrån den här föräldern när han vill påpeka något som han anser vara negativt, inte när jag fått G på något eller det har hänt ngt bra utan bara när han anser att jag gör något negativt! Detta negativa är att jag för en gångs skull inte tagit emot skit från någon längre.. Ne då ska jag skämmas??? Vaa? När jag för en gångs skull står upp för mig själv.. då anser han att det är negativt? Jag kan inte förstå att han ena sekunden ber mig att stå upp för mig själv men sen andra sekunden säger åt mig att skämmas.. bara för att jag råkar stå upp mot hans nya familj.... ja so what liksom spelar roll vem jag står upp mot. Jag försvarade ju bara mig själv! Bara för att den jag tog upp mot är hans nya tjej behöver det betyda att jag ska skämmas då nej det gör det inte.. tvärtom han  ska vara stolt över mig att jag tagit mig så långt att jag står upp för mig men nej då.... Det är synd att han (50+) väljer att lägga allt på mig hans dotter 23 snart 24 år ung!!!! Det är väl inte 1 fel att 2 träter? Han påstår att jag är nonchalant=ansvarslös och arrogant=överlägsen .. Ska han säga! Jag har i alla jävla tider följt den han vill att jag ska följa vad det än har gällt men nu 24 år gammal när jag nu bestämmer mig för att det är dags att ha lite lite privatliv.. ne då är jag ansvarslös och överlägsen.. ha! Det är synd att han väljer att agera så här för det är så himla mycket han går miste om och kommer gå miste om.. men det vet han inget om för han valde att inte ha kontakt med mig... och säg vad du vill pappa men det var du som tog steget tillbaka för du orkade inte göra så som jag ville att vi skulle göra för att lösa "oss" nej då är det du som är ansvarslös och överlägsen för att du väljer att bara stötta andra och inte inkludera mig i dessa personer... synd synd för du skulle se mig nu pappa du hade varit stolt för jag tror inerst inne att du hade gillat mig om du bara gav det en chans men det gör du inte du skyller allt på mig pappa, men är det så du vill ha det så är det så du ska få det pappa! Jag har gjort allt för att få dig att lyssna men du väljer hellre att lyssna på skvaller och andras åsikter...ja men låt det då vara sant den alternativa sanning du väljer,,, Men en sak ska du ha klart för dig då är det DITT val inte mitt. Jag har varit brutalt ärlig mot dig i det som jag valt att berätta för dig.. men jag ska inte behvöva berätta allt.  Nu har jag inte gjort det detta för att du skulle pressa mig annars.. nu gjorde du visst det ändå.. .men jag är vuxen nu. Du berättar garanterat inte allt för mig det vet jag och vi ska INTE behöva berätta allt för varandra heller. Det ska vara ett privilegium att vi överhuvudtaget berättar något för varandra. Hur många andra 24 åringar berättar ALLT för sina föräldrar.. jag det är inte många det! Jag ska säga dig en sak.. jag vill ha dig  delaktig i mitt liv men den här gången på mina förutsättningar och premisser.. NU är valet ditt pappa! Vill du ha kontakt vet du vart jag finns för jag älskar dig pappa trots allt som hänt!

 

mamma

20 februari 2011 23:01

Så fint du skrivit gumman. Jag hoppas att ni kan hitta en bra balans och få en bra vuxenkontakt utan andras inblandning. Det är tufft att öppna sig så som du nu varit stark nog att göra. Hur gammal man än blir så är det en stor trygghet och en underbar känsla att veta att man har stöttande föräldrar som "håller sig i bakgrunden". Man kan inte styra sina barns göranden och låtanden och inte tycka åt dem men man kan finnas där. Tro mig jag vet. Att veta att någon alltid har tid/tar sig tid att lyssna och stötta det är vad vi som föräldrar borde göra. Hur galet jag än tycker att mitt/mina barn gör så skulle jag aldrig fördömma det/dem. Ingen/inget kan få mig att ta avstånd från mina barn. Jag har väntat i bakgrunden och låtit mitt/mina barn ta sina egna beslut och låtit dem själva komma till insikt om "sanningen". Jag älskar mina barn oavsett vad de väljer.

 

mikaela

20 februari 2011 23:39

Tack mamma för dom värmande orden nu kommer jag sova gott inatt:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha nu var det äntligen klart, jag har bytt efternamn till min mammas men det är också mina älskade morföräldrars efternamn Idag är jag hemma själv i stort sett hela dagen och kvällen då mannen min har möte på sitt jobb. Så jag tänker stor städa! To...

Lycka är en känsla av varaktigt välbehag   Jag känner en så stor känsla av lycka just nu, jag har mannen i mitt liv, jag ska plugga den 1/9 men framför allt känner jag lycka & stolthet över min fantastiska sambo som ÄNTLIGEN kan skicka in sin ansök...

...............................FREDAGSMYSA!!!!! Snart..snart klar med städningen av hela lägenheten, har bytt gardiner, dukar, dammtorkat, skurat det som är kvar är spisen och dammsugningen .... men det tar jag när jag fått sitta ner i två sekunder...

Nu sitter vi här igen, det är fredag och helgen ligger på lut. Idag är en städ/disk dag, det behövs nu när man inte varit hemma på så många helger ( att ta ett ordentligt tag) iställlet för att bara springa över det snabbt innan man åker osv.  Ska ...